Julklapp

Jag vet att jag skulle skriva om mitt obehag
för gudstjänsten.
Men eftersom jag fick beställa två par
röfsnygga skor av Roger
i julklapp var jag tvungen
att lägga upp bilder på dom

Obehag 1

Jag var på barndop igår men det är inte det som är det tokiga.
Innan barndopet var det gudstjänst och det var väldigt lustigt, obehagligt och
hmmm ja en massa andra saker som jag kommer gå in mer på sen.

Annars var det trevligt att träffa Rogers släkt.

E t t

Ett barn som kritiseras - lär sig fördöma
Ett barn som får stryk - lär sig att slåss
Ett barn som hånas - lär sig blyghet
Ett barn som utsätts för ironi - får dåligt samvete
Men...
Ett barn som får uppmuntran - lär sig förtroende
Ett barn som möts med tolerans - lär sig tålamod
Ett barn som får beröm - lär sig uppskatta
Ett barn som får uppleva rent spel - lär sig rättvisa
Ett barn som känner vänskap - lär sig vänlighet
Ett barn som får uppleva trygghet - lär sig tilltro
Ett barn som blir omtyckt och kramat - lär sig känna kärlek i världen






Är det så. . . .?

Inlärning merci

Jag vill lära mig saker.
Lära mig spela ett instrument
ett nytt språk.

Jag vill så mycket men får så lite gjort.
Så istället för att göra nått åt det
så skriver och smågnäller lite om det.

Eller är det bara ett konstaterande.

L e d i g

Jag är lite trött
men även upprymd (eller är det fel ord?)
varför vet jag inte riktigt
eller jo

det är en kombination av att världens finaste unge har vatt här
och konstant fått mig att le. . . .l i e b e
plus att jag nu är ledig till söndag kväll då jag ska jobba natt.
Så jag är ledig ledig ledig det är gött gött gött.

träningsverk d e l u x e och glittrande 35års ögon

Jag har fortfarande en otrolig jäfla träningsvärk
efter att jag tyckte det var en jätte bra idé och strongt
av mig att springa som en galning på löpbandet på gymmet.

Jag var så sjukt imponerad av mig själv när jag sprang och sprang
joggade och joggade
(både innan och efter att jag styrketränat en massa).
M e n alltid ett men. Jag kom ju på medan jag sprang för fullt,
svetten lacka och mina bröst stuttsade jävligt osexigt
(inte för att någon såg mig jag var helt själv)
att jag har fan aldrig i hela mitt liv sprungit eller ens joggat.
Det kom jag på efter att jag gjort det i 40 min.

Vilket resulterar i min underbara träningsvärk jag haft i två dagar.
Vilket också ser ut som om jag har någonting gröft i min röf
när jag går.

Så nu vet dom som läser deeeeet.
Skit intressant, och jag fick ju även in gnällande.



Fortfarande ingenting händelserikt i mitt liv.
Förutom att Roger just "gav" mig en fin låt som han
"spelar för mig"

The Diamond Sea - Sonic Youth

mitt hjärta fick en liten hjärnblödning
men det får jag även när han ibland får ögon som ser ut
som en glittrande femårings fast med fina kråksparkar.


(ha ha när jag läste för han vad jag precis skrev va hans svar
"jag är fin" he he )

Någontingingenting

Jag har toktränat idag(vilket jag iof gör varje gång jag tränat)
men i dag har jag även toksprungit på löpbandet.
Fy fan, det var sjukt skönt. Fatta jag ska bli fit for fight om ett tag.
Även om jag redan är det lite.

Kan inte någon bara "mucka" lite med mig så att jag kan få slå någon.
Jag lovar jag är super stark he he. Man ska ju bara kolla in mina växande biceps.

För övrigt gör jag fortfarande ingenting
f ö r u t o m
att gå till jobbet
gå hem från jobbet
vara hemma
handla när det akut behövs
träna när jag inte jobbar
lär mig faktiskt spanska.

Men jag VILL göra någonting, någonting NU.
Eller nja kanske inte nu är rätt trött.
Men jag borde hälsa på vänner mer.
Komma på andra saker man kan göra.
Men va fan vädret suger ju nästan jämnt och jag kan inte
komma på mer man kan göra på sin fritid än att träna eller
hälsa på någon vän, släkting.
Tyvärr jobbar dom flesta när jag är ledig.


Och varför kan jag inte skriva mer
eller hmmmmm jag kan iof aldrig kunde det heller
jag kanske bara hade fler ord fler intryck osv än vad jag har nu.

Är det så

Jag har inte tid.
Jo det har jag men jag p a l l a r inte.

K O L

En kvinna på mitt jobb får samma dag som hon kommer upp till jobbet
reda på att hon fått KOL*.
Det första hon gör är att gå ut för att ta en cigarett.




D e t fick mig att fundera.


*Kroniskt obstruktiv lungsjukdom som man får först och främst av rökning.
Flödet i luftvägarna är förhindrat man hostar även slem.
Efter en tid blir luftrörsvägarna mindre elastiska och luftvägarna allt trängre
och småningom uppstår vanligtvis dessutom emfysem,
dvs. lungblåsornas väggar kollapsar och syreupptagningsförmågan
försämras påtagligt. Senare i sjukdomen uppstår andnöd och hos en tredjedel
slutar lungorna fungera.

så är det

Info: att vakna med huvudvärk suger f e t e r ö v

u t m a n a

"En öl, ett glas vin eller en whisky kan göra underverk med låsta känslor. Hämningar släpper, lusten ökar och våra hemligaste drömmar känns inte längre lika främmande att bejaka. Ju mer vi dricker ju mer vågar vi. Och ju modigare vi blir, desto större risker är vi beredda att ta.
Känns det bättre när du har druckit? Eller vågar du utmana dina gränser helt nykter? Är du nykter nog att älska säkert?"

(Ur Folkhälsoinstitutets folder Testa ditt mod)

. . . . jag föredrar att utmana onyktert ha ha. . . för visst blir det roligare då

technobög

Roger gjorde nyss en väldigt rolig "dans" för mig samtidigt som han skriker
"skit på dig jävla technobög"

Sen byter han till den smörigaste backstreetboys låten nånsin och säger
att det är den bästa och även "våran" låt ha ha ha. . . n e j


Just nu känner jag för
öl
mer öl
ännu mer öl och gemenskap.

Så får vi se om det blir redan i dag, eller om det planeras bättre i morgon.


Jag skulle egentligen skriva nått helt annan och säkert viktigare.
Men jag måste snabbt rusa ner till skit kvantum för att hämta paket
som jag huuuundra gånger ber om att få som sms avi
och hämta på OKQ8 ändå skickas det hem till
min mamma varje gång och ska hämtas på kvantum.....
det är s k i t s t ö r i g t

plussar noll med noll

Jag skulle verkligen skriva ett någerlunda bra och vettigt inlägg
igår
m e n det gjorde jag inte. . . .ha ha


o c h snart ska jag jobba. . .
Så möjligtvis kommer det ett ikväll istället
o m det nu inte är som vanligt
att jobbet suger ur all energi och kreativitet ur mig.

inga allmänna värdsliga ting för mig

Det är verkligen så jävla tragiskt att det inte händer mer i mitt liv
så att jag har någonting att skriva om.

Det ännu mera tragiska är att jag vet inte hur många gånger jag
upprepad ungefär den meningen.

Jag känner inte att jag får några nya intryck
eller att jag gör nått utöver det vanliga.

Jag tänker inte för tillfället på några allmänna värdsliga ting.
Innan var man hatisk
förbannad
och besviken på allt he he

Nu orkar jag inte det längre.


Så jag får väl ha nått jävla mission
något form av uppdrag.
Att när jag nästa gång är ledig så ska jag göra någonting,
eller hinna reflektera över något
som jag antingen kan gnälla över
störa mig på
älska
hata

ja någonting. . .



och seeee h e p p ännu ett jävla skit inlägg
m a d e av Johanna. . .. grattis till mig själv
jag har fan blivit mästare på det

suuuuuug blogg


så får man väl slänga upp en bild (för det är det jag gör, slänger)
iiiii sommras var jag lite mer go å glad på poolparty
Johanna l i e b e skit vin

jag vet

ÅÅhh suck och pust va pinsamma blogginlägg man kan skriva ibland
under misärens hetta

______________

om man bara skulle stanna upp
stoppa
pausa

möjligtvis rader
lägga till

plus
minus
lika med vad?


jag vill bara stanna och tänka
verkligen ha en tankeställare

eller bara komma på vad jag vill
vad jag vill göra
ägna mitt så kallade liv åt

uppenbarligen finns det inget säkert än
det finns massa val
möjligheter

nu är det bara för mig att välja
bestämma
tänka på ekonomiskt skit



men det känns som om jag kommer stå kvar
på samma jävla ställe och trampa/stampa.
För tillfället är det inte så jävla lätt att ändra min situation.
Jag letar jobba hela tiden, det fiiiiiiinns inga,
eller måste man ha körkort.

Okej då kan man utbilda sig då, och jag har mina aningar om vad jag vill göra.
M e n hur fan ska jag kunna utbilda mig
när jag ena minuten är hyperaktiv
och nästa förlamad.
Hur ska jag kunna utbilda mig när jag helt plötsligt får en period
där jag inte kan göra något.
Där all ångest tar över, så att jag inte ens kan jobba.

Hur fan ska jag då kunna utbilda mig och bli något då.
Och detta verkar ju inte vara något som går över, utan en diagnos jag får.
Som jag kommer ha. . . kanske hela mitt liv.

vad är då valen, att öka min medicinering så att jag k a n s k e blir bättre
ellllleeeeer så att jag antagligen mest går omkring som en zombie.

AAAhhhh F A T T A jag vill ju med bara utbilda mig
bli någonting
få ett ordentligt arbete

jag vill inte
vakna varje morgon med en sten över mitt bröst
med en dunkande huvudvärk
och värkande leder

tankar som är så förvirrade att dom inte ens går att försöka förklara
ett hjärta som bara skenar
sen plöttsligt stannar upp
skakande händer
saker som jag hör
ser
men inte är där
och jag vet om det
att känna att man tappar sin verklighetsförankring
m.m

försök då att gå till ett jobb där j a g
ska ta hand om en annan människa

hur ska jag kunna det när jag inte ens kan ta hand om mig själv




det kanske inte är så konstigt när man redan i sig själv känner sig uppgiven
att man blir det ännu mer.
Jag vet inte hur jag ska försöka vara positiv eller se framåt på ett bra sätt.
Jag önskar att jag verkligen kunde beskriva hur det känns för mig
hur jag mår
att att dom som borde verkligen kan fatta
förstå hur jag har mått (så länge jag kan minnas)

men jag kan inte. . .jag kan inte ens försöka beskriva känslan.
men egentligen varför borde jag, varför sitter jag här och blogga om det.
Fast även om ingen läser får jag erkänna att det är jävligt skönt att skriv av sig.
Få ur sig lite. Även om ingen riktigt kan förstå.

yttryck och möjligtvis sökande

Jag vill få ut mina ord lika fint som alla andra
jag vill uttrycka mig lika fint som vissa andra gör

så att man fastnar
så att man vill ha mer
så att ögonen hungrar efter
ord
bokstäver
vokaler

mening efter mening

men det är inte som innan
det blir aldrig så igen
tyvärr så man får ta lite av vad som finns på lager
ett tyvärr igen för det finns inte mycket där

och hur mycket jag än tittar finns det ingenting där
förutom en lika förvånad reflektion
av någonting som liknar ett
bekant jag

Bara för att jag så sällan lägger in bilder

jag hittade en hårfärg jag vill ha igen
ingen speciell
men lite lagom för mig

en gång var jag i en tatueringsstudio

En gång såg jag på mig själv
genom en spegel

en gång hade jag nästan en frisyr
och attityd

jag minns att jag en gång var så smal
att jag liknade ett barn

Så många onyktra kvällar med Therese
det var roligt och hemskt på samma gång
det var ångest
det var lite skam
(men jag hade i alla fall en snygg piercing)

Allt på en och samma gång

Jag måste göra det
det
och det
och lite till

men jag räcker inte till
jag orkar inte med

jag vet inte om jag ska "ta mig samman/ skärpa mig"
eller lyssna på hur min kropp och en del av min hjärna skriker

jag vill göra så mycket
träffa så många jag sällan ser

men så bara byggs det på
blir för mycket

jag får prioritera
fast jag inte vill
måste neka vissa
medans andra får komma in

och jag vill inte ha det så

jag vill ha energin
jag vill ha orken

den finns ju där
men tyvärr verkar den inte räcka till

meeeeen man får ta en dag i taget då
eller är det de man inte ska göra
jag kanske ska planera istället
så att jag får allt gjort

träffat alla jag ska träffa

AAhhh nej skit samma, det får bli som det blir
och dom som känner mig
tar förhoppningsvis inte illa upp
om jag är lite frånvarande
att jag är hyper
låg
på samma gång

det gör er väl ingenting. . . .?





åtta armar och en hjärna
eller åtta hjärnor och en arm