var finns dom talande ormarna nu?

Då ska jag försöka beskriva gudstjänsten jag var på
i och med dopet av Rogers systers son Tintin .

Och nu menar jag inte alls att klanka ner på själva dopet
eller Helens val att döpa sitt barn.

Jag ska väl bara ta upp själv grejen med gudstjänst
att vara religiös och hela den grejen.



Ja nu vet jag inte var jag ska börja bara för det.
Typiskt.
Men kan ju börja alla dessa psalmer som skulle sjungas
och böner som skulle bes.
Kören och dom som allmänt var på gudstjänsten kollade
lite lustigt på en när man satt med ihop knepen käft medan dom
andra sjöng på. Precis som om dom tyckte att jag gott kunde visa
lite respekt och i alla fall slå upp psalmboken eller åtminstone låtsas
sjunga med.

Men allvarligt s e r i ö s t, nu var jag ju där enbart för dopet
som jag tror dom flesta fattade. Och visst hade jag säkert kunnat vara
lite mer med men nu är det ju faktiskt så att jag inte på något sätt
tror på orden dom ber och sjunger om, om guden som dom anser
som den allsmäktiga
(när ska dom inse att det är dom själva som är den allsmäktiga i sitt liv)
och som man inte kommer till himlen om man inte tror på
han som "har skapat mig efter sin vilja" m m.

Jag skulle ju knappast tro att en kristen skulle gå in i en
Moské och börjat läsa muslimska böner.
Ja ni fattar vad jag menar.

Men det som var mest obehagligt var nog att se en massa vuxna
människor som satt och lyssnade på detta frivilligt.
Jag undrar om dom kanske bara stängt av totalt eller
om dom blivit lobotomerade för om dom VERKLIGEN lyssnar
på "guds ord" så borde dom väl som vuxna individer höra vad
det är för sjuka saker prästen står och säger.
Jag kan allvarligt inte förstå hur en vuxen människa inte
kan se och höra hur fel allt låter.

Det konstiga är att jag såg ingen annan som reagerade
över vissa meningar, eller ja hela böner.
Så jag antar att alla bara stängt av.

Nu var det så att jag faktiskt satt och lyssnade med på vad prästen sa.
Och än en gång bevisades det för mig att religiösa människor
är svaga individer som tror för lite på sig själva och inte klarar
av att göra eller stå för egna beslut utan måste ha en gud att luta sig
på. En gud eller ja en tro som redan har bestämt hur allt ska vara,
hur man helst ska vara och tycka.


Jag hade kunnat spinna vidare på det hur länge som helst,
men jag antar att dom få som läser redan har slutat.




Jag kan ju bara ta ett exempel och det är trosbekännelsen :

Jag tror på dig Gud, min fader.
Du som har skapat himmel och jord.
Livet kommer från Dig, levande Gud.

Jag tror på dig Jesus, Guds Son.
Du kom från Gud och blev människa
för att vi skulle bli Guds barn.

Jag tror på Dig, Guds Ande.
Du är nära som luften jag andas.
Du omsluter mig i liv och död.



Där va den, jag hoppas att jag inte ens ska behöva förklara
det extremt obehagliga och sjuka i den texten.


Här är Johannas version av trosbekännelsen som jag tycker att den borde
vara, för vi ska tro på mer på oss själv för det ÄR BARA vi som
kan styra våra liv :

Jag tror på mig själv, kärleken mitt öde.
Jag har fått möjligheten att skapa mitt liv
så som jag vill ha det.
Och mitt liv kommer från mina föräldrar, jag tackar dom.

Jag tror på mig själv, kärleken min värld.
Jag kom från mina föräldrar och försöker
bli den människa jag strävar efter att bli.
Jag är mina föräldrars barn.

Jag tror på mig själv, kärleken och människorna runt
omkring mig.
Allt detta är luften jag andas.
Det som omsluter mig i liv och död.

Låt mig avsluta det hela med att skriva att
religion tar bort människors fria tänkande
och människans förmåga att växa som människor
med egna erfarenheter tankar och värderingar.

Ja jag är hård, men det är livet med.




Var finns dom talande ormarna nu?