I går var man nere på psyk med mamma
massa prat, sista delen i utredning
och vi satt där halvägs inne i allt
trott att dom förstått allt
men sen bara inser jag när jag hör lite av resonemanget
att dom förstår ingenting
just då
just precis då
kände jag att jag ger fan upp, jag skiter i det här
tar min jävla medicin och håller käften
så resten av samtalet sa jag inte ett ljud
kanske dom märkte när jag la av
så när jag kom hem var jag helt . . .ja vad sa jag säga
helt borta, helt uppgiven och trött på allting
så jag la mig i dvala några timmar
och kom sen på att det är väl nu jag inte ska ge upp
nu när det börjar lösa sig (om det löser sig)
men vad fan ska jag göra för att dom ska förstå
jag hoppas dom förstår att detta är inget jävla skämt
snart orkar jag inte mer, jag kommer snart bara att lägga av
men dom förstår säkert, det var nog bara just då som hon sa fel mening
men just då kändes allt . . .
förgäves kanske är rätt ord...eller fel, jag vet inte
idag har man haft fullt upp
just nu ser jag mest fram emot
Mikaels 40 års fest, kommer bli skit trevligt...hoppas jag
Italien resan den 3 juli
Och Sziget festivalen den hmm är det 12 Augusti
fram tills dessa events är det bara att kämpa på
tvinga sig själv att orka
nu vet jag inte vad jag ska göra
du ska inte ge upp. du ska få de som försöker få dig att ge upp, att ge upp
SvaraRaderaAhh men så är det alltid då... dom har ju bara sina jävla böcker och skit, jag kände detsamma. När jag gick hos sån så kunde jag total lura han och istället så körde jag psykologi krig med han.
SvaraRaderaFick du med dig känslan jag gav dig i havet?