Att tänka på

Wind was blowing
time stood still.



Häromdagen när jag satt hos läkaren och små stirra ut i ingenting,
i väntan på att få hjälp
såg jag en lapp.
Där stod det:

Ingen fråga är för liten,
ingen tanke är för obetydlig,
ingen känsla är för stor.


Antar att jag vill förmedla det vidare lite.
Iof är det väl rätt uppenbart kanske,
men ibland måste man läsa eller höra sånt igen
så går det in lite mer. . .vad vet jag.

Tror man glömmer ibland att det är helt ok att fråga
"en dum fråga", hur fan ska man annars veta.
Och skulle den man fråga påpeka att det är en dum fråga,
ja då är dom kanske inte mycket att ha omkring sig.

Och det är helt ok att känna,
känna för mycket,
känna för lite,
för sällan,
för ofta.
För ALLA människor är olika.
Vi måste bara komma ihåg det också,
att alla är inte som en själv.

Vi tar, upplever och bearbetar saker på lika många olika sätt
som det finns olika människor.