Mannen, myten, legenden

Ibland är vissa saker så svåra att förstå.

När jag genom stan var jag så säker
att jag skulle se dig sitta på en av uteserveringarna
med en öl i handen, leendes när man får ett igenkännande.
Fast jag visste att jag inte skulle det,
så fanns det någon form av hopp och önskan
att du skulle det.
Så att allt skulle vara bra igen. . . för alla.

Av någon anledning skiner solen idag.
För dig har den slocknat
för alltid (eller är det nu den skiner som mest?).
Overkligt,
någon som du kan väl inte bara vara borta.
Så många som redan saknar dig,
så många tårar man inte trodde man skulle fälla.

Varför skiner solen just idag.
Dagen efter mannen, myten blev legenden.

Rogers ringsignal som skär i mina öron, tror varenda gång det är du.
Det är det enda det påminner om, för det var nog du som ringde honom mest.
Varje gång tror jag det ska vara du som ringer,
säger att allt var ett osmakligt skämt.

Fast detta är tydligen sanningen,
verkligheten.

Samma dag som den jävla solen valde att visa sig.
Jag tänker på Dig, Dig och Dig

ord kan nog aldrig beskriva hur det är för Dig, jag kan knappt föreställa mig.
F A N