Pension, politik och jobb Idioti

Jobbar bara i morgon med, sen är jag ledig lör, sön.
Dom flesta vet nog vad det innebär, he he. Fint.

Jag vill bara spy på hela mitt jobb.
Jag kan INTE förstå hur fan det egentligen kan vara så att man ska
jobba mer än vad man är ledig,
betala in till A-kassa och vissa till facket mm.
Och så här håller man på år ut och in.
Dom flesta trivs inte, tvingar sig att gå till jobb som dom
inte får ut någonting utav.
Men man går ändå dit, tvingar sig.
Varje steg blir till en oändlig plåga (okej så kanske det inte är för alla).
Är inte livet för kort för att man ska känna så?

Och sen när man väl blir gammal och pensionerad, och kanske även sjuk.
Så får man INTE ETT SKIT utav det.
Du får en pension på kanske 8.000 i månaden,
sen hamnar du på ett jävla hem.
Där verken ens nära eller personalen har tid med dig.
DET är vad du får för att ha jobbat och slitet hela livet.

SÅ är det värt det?
Är det värt att jag mår så jävla dåligt nu över mitt jobb,
och jag kanske stannar kvar i samma
kategori (okej det kan jag ju välja själv),
och sen när jag blir gammal så blir det inte mer än så.
Då har jag bara slitit, för att sen inte få någonting. . .
(Nu finns det ju vissa som trivs med sina jobb, men hade det inte varit trevligt
att kanske ha väldigt mycket kortare arbetsdagar? Mer fritid, fler som kan få jobb).

Såg en debatt för ett tag sen, vänster VS höger
där då vänstern tyckte att vi behövde lägga mer pengar
på pensionärer och unga.
Högern ville något annat just då.
Så kom nått argument upp om att alla som arbetar nu å bla bla bla,
så sa ju då vänstern att det är ju just precis det pensionärerna har gjort i HELA sitt liv.

Hmmmm det kanske hade lästs lite bättre om jag FAKTISK kom i håg mer exakt vad det var dom diskuterade just då ha ha,
men ja själva grejen va att dom gamla har det fan hemskt,
FÖRUTOM om du då haft turen att sitta i riksdagen eller vilket av det nu är,
då du får en pension när du avgår som är på, vad är det?
Över 50.000, även om du är ganska ung och sen får annat jobb,
och vanlig pension. (Ska det vara så?)
Eller om du har något superfly jobb.

Men hur blir det med oss andra då?
Hur blir det med oss som får göra skitgöran,
torka invaliders röv, städa korridor efter korridor mm
bara för att vi kanske inte lika lätt kunde uppnå bra betyg,
eller för att vi mått så psykiskt dåligt
och var tvungna att lägga energi
på det just då, för att överhuvudtaget klara av att stå på benen.
Bara för att vi inte hade turen att födas in som politiker,
eller i en någerlunda välbärgad familj, in i pappas företag.

Okej dom kämpar säkert också,
men det märks att många politiker
(på fel sida, för mig och min situation är det fel sida för mig. . .
helt fel)
eller människor som är uppväxta med pengar,
eller ja i "bra" familjer,
inte alls vet hur det är att inte ha pengar.

Att välja att betala in till a- kassa eller ha mat i en vecka till sina barn.
Att halvera sin medicin när du har en livshotande sjukdom
bara för att du ska kunna ge dina barn något.
Eller som ungdom inte kunna handla, gå ut eller göra sånt som man måste göra för att må bra, inget sånt, och ändå lever dom mest på nudlar.

Okej nu finns det många slackers med, som bara glider,
lever lite "systemet".
Men det finns så många andra som kämpar och kämpar,
och jag undrar om dom kanske kämpar för ingenting,
om man kollar i långa loppet.




Jag hade visst lite som jag var pisst över i alla fall, hepp?